Det går att välja olika strategier vid val av utrustning beroende på ambitionsnivå. De som dyker mycket kan köpa det bästa de har råd med. Om det är glest mellan dyken och intresset är mindre kan en billig kamera räcka. Utvecklingen är så snabb att när man väl lärt sig grunderna har kamerorna blivit både billigare och bättre. Begagnad utrustning kan också vara ett alternativ. Om kameran endast används under dagdyk i tropiska vatten kan det räcka med bara kamera, uv-hus och rödfilter. För all annan fotografering behövs extern blixt, blixtarmar och fokusbelysning. Hur man än gör så blir valet av utrustning en kompromiss mellan egenskaper och ekonomi.
En bra utrustning underlättar men det är inte kameran som tar bilden utan fotografen! Istället för att hänga upp sig på vad utrustningen inte klarar kan man göra fantastiska bilder inom dess begränsningar.
I digitalkameran är filmen ersatt med en bildsensor bestående av ett stort antal ljuskänsliga fotodioder. En fotodiod motsvarar en pixel (bildpunkt). I kompakta digitalkameror är fotodioderna små och har därför liten ljuskänslighet. För att få högre känslighet förstärks den digitala signalen. Ju starkare förstärkning desto mer brus. Tyvärr klämmer tillverkarna in fler och fler pixlar på små sensorer. Det leder till att många kompakta kameror bara har acceptabel brusnivå vid lägsta ljuskänslighet.
Ett 24 x 36 mm negativ jämfört med storleken på sensorn i Nikon D3 (grå), Canon EOS 450D (blå) och Canon PowerShot A650 (gul).
En kompakt digitalkamera inställd på högsta ljuskänslighet kan ge mycket brus i bilden. Bilden är starkt förstorad.
Systemkameran
Digitala spegelreflexkameror ger en bildkvaliteten som motsvarar filmen och har dessutom större exponeringstolerans. Sensorerna är betydligt större än i kompakta kameror vilket ger mindre brus och större dynamiskt omfång (förmåga att återge nyanser i de ljusaste och mörkaste delarna av bilden). De har mycket kort fördröjning från avtryck till bild. Man komponerar bilden genom sökaren och kan välja optik efter behov. För att lättare komponera bilden finns det förstorande vinkelsökare till vissa uv-hus. Fram tills nyligen har det inte gått att, som på en kompakt kamera, komponera bilden med hjälp av bildskärmen men allt fler kameror har nu så kallad Live-View (bildskärmssökare). De flesta kameror kräver att spegeln fälls ned för fokusering vilket tar tid men det börjar komma andra lösningar som liknar den kompakta kamerans fokusering. Tillsammans med delförstoring av bilden är denna funktion ett mycket användbar alternativ vid till exempel makrofotografering. UV-hus till en digital spegelreflexkamera kostar tyvärr mycket mer än till en kompakt digitalkamera. Undervattensfoto är en nischmarknad så de flesta uv-hus är konstruerade för de populäraste modellerna från Canon, Nikon och Olympus.
Sensorerna är med några få undantag mindre än småbildsfilm (24 x 36 mm). Bilden projiceras på en mindre yta och beskärs därmed vilket ger en brännviddsförlängning. Olika kameror har olika stora sensorer och därmed olika förlängningssfaktor. Nikon D90 och D300 har faktor 1,5, Canon 50D har faktor 1,6 och Olympus kameror har faktor 2. Brännvidden på objektiv anges för användning med småbildsfilm. Ett objektiv med brännvidden 18 mm får genom brännviddsförlängningen på till exempel Nikon D300 en brännvidd på 27 mm.
Med plant frontglas uppnås bra optiska egenskaper ned till ungefär 35 mm brännvidd. För kortare brännvidd (vidare bildvinkel) krävs en domeport (med välvt glas) för att få bra kantskärpa. Glasets välvning måste vara anpassad till objektivets kortaste brännvidd. Välvningen gör att kameran “ser” en virtuell välvd bild på närmare avstånd än motivet egentligen är. Det gör att linsen måste kunna fokusera nära. Detta kan åstadkommas med en närbildslins som skruvas på objektivet men många vidvinkelobjektiv har redan från början kort närgräns. Den välvda bilden kan också leda till oskapa kanter i bilderna när stora bländaröppningar används (lågt tal). Det beror på att kameran då inte kan fokusera på hela den välvda virtuella bilden. En mindre bländaröppning löser problemet. Kantoskärpa kan också bero på att objektivet inte passar ihop optimalt med domeporten.
På land fungerar en plan frontport som ett fönster och påverkar inte bilden optiskt. Under vatten gör brytningen mellan luft och vatten att allt ser större och närmare ut. Därför ger en plan port cirka 1,3 gångers brännvidsförlängning. Med autofokus är det inget problem att fokusera men det kan vara svårt att själv bedöma avståndet. En domeport blir en del av optiken både över och under vattenytan. Detta gör det lättare att ta bilder som till hälften är över och till andra hälften under ytan.
Den kompakta kameran
Den kompakta kamerans fördelar är att den är billig, att skärmen kan användas för komposition av bilden, att den har bra skärpedjup och kort närfokusgräns. Det är ganska lätt att ta bra makrobilder (extrema närbilder) men vidvinkelbilder kräver tilläggslinser. Och det går att filma med en kompakt kamera. Den största nackdelen är mer brus och och mindre dynamiskt omfång än systemkameror och långsammare autofokus.
En kompakt kameras bör ha optik med en brännvidd på mellan 35 mm till runt 100 mm (brännvidd angiven motsvarande en kamera med småbildsfilm).
Kort närfokusgräns och ljusstyrka (stor största bländaröppning) är fördelar vid val av optik till en systemkamera.
Minst 8 megapixels upplösning.
Manuella inställningar av slutartid och bländare.
Exponeringskompensation för användning med automatiska fotograferingsprogram.
Blixten ska kunna sättas på och stängas av manuellt och automatisk blixtexponering ska fungera även i manuellt läge.
Exponeringskompensation för blixten (minskning och ökning av blixtstyrkan).
Programmerbara fotograferingslägen.
Manuell vitbalans.
RAW-format (ett krav för systemkameran och bra om det finns i kompaktkameran).
Ljusstark och skarp bildskärm på minst 2,5 tum och 230000 pixlar för att det ska vara lätt att komponera bilden och utvärdera resultatet.
Inget synligt brus vid ISO 50 till 100 ISO (50-400 för systemkameror).
Filter och tilläggslinser bör kunna fästas på den kompakta kamerans uv-hus.
Fokusbelysning bör kunna fästas i en tillbehörssko på uv-huset.
UV-huset skall klara minst 40 meters djup.
Aktuella tips – kompakta kameror
Det finns många bra kameror att välja mellan men få har rätt blandning av de egenskaper som gör dem intressanta för uv-foto.
Om budgeten är liten och behovet är en billig kamera för snorkling, fridykning och grunda dyk kan en kompakt amfibiekamera göra jobbet. Olympus My Tough 8000 och Canon PowerShot D10 är vattentäta ned till 10 meters djup och fick bra betyg i tidningen FOTO nr 7-8 2009.
Kamera
Canon
PowerShot S90
Canon
PowerShot G11
Panasonic Lumix DMC-LX3
Sea & Sea 2G (4)
Brännvidd (mm) (1)
28-105
28-140
24-60
24-72
Bländare vidvinkel
f/2,0-8
f/2,8-8
f/2-8
f/2,5-8
Bländare tele
f/4,9-8
f/4,5-8
f/2,8-8
f/4,4-8
Närfokusgräns (cm)
1
1
1
1
Känslighet (ISO)
Auto, 80-3200
Auto, 80-3200
Auto, 80-3200
Auto, 80-1600
Megapixel
10
10
10,1
12,0
Filformat
JPEG, RAW
JPEG, RAW
JPEG, RAW
JPEG, RAW
Antiskak
Ja
Ja
Ja
Ja
Avtryckar-fördröjning (s)
0,2
0,2
0,9
<0,1
Fördröjning halvt nedtryckt till bild (vidvinkel) (s)
0,15
0,15
0,19
<0,1
Batteri typ
Lithium-Ion
Lithium-Ion
Lithium-Ion
Lithium-Ion, 2 AAA, NiMH
Batteritid CIPA (bilder)
220
390
380
350 (3)
Minnestyp
SD, SDHC eller MMC
SD, SDHC eller MMC
SD, SDHC eller MMC
SD eller MM
Manuell exponering
Ja
Ja
Ja
Ja
Manuell fokus
Ja
Ja
Ja
Ja
Manuell vitbalans
Ja
Ja
Ja
Ja
Videofilm med ljud (2)
640x480, 30 fps
640x480, 30 fps
1280x720, 24 fps
640x480, 30 fps
Bildskärm (tum)
3
2,8
3
2,7
Bildskärm (pixlar)
461000
461000
460000
460000
Koppling till dator
USB 2
USB 2
USB 2
USB 2
Blixtsko
Nej
Ja
Ja
Ja
Undervattenshus
Canon
WP-DC35
Canon
WP-DC34
10 Bar Panasonic LX3
Sea & Sea
DX 2G
Max djup (m)
40
40
60
55
Filtergänga (mm)
Nej
Nej
Ja
Nej (5)
Kontakt för extern blixt
Nej
Nej
Ja
Ja
Tillbehörssko
Nej
Nej
Nej
Ja
Fäste för basplatta
Ja
Ja
Ja
Ja
1. Brännvidd motsvarande den hos en kamera med småbildsfilm.
2. fps betyder frames per second/bilder per sekund.
3. Med Ricoh DB-60 lithium-ion batteri.
4.
En variant av Ricoh GX200 tillverkad för Sea & Sea.
5. Bajonettfattning för Sea & Sea vidvinkelkonverter.
Canon har många kompakta digitala kameror som de också säljer uv-hus till. Bildbehandlingen i kamerorna är mycket bra och menyerna är tydliga och på svenska. Canon PowerShot S90 har de flesta inställningsmöjligheter i ett kompakt format. Canon PowerShot G11 är snarlik S90 men har blixtsko för extern blixt (på land), lite längre zoomomfång och vinklingsbar skärm. Med dessa två kamerror har Canon varit "modiga" och tagit steget tillbaka till 10 megapixel för att få bättre dynamisk omfång och lägre brus vid höga ISO. G11 har ett smidigt inmatningshjul som inte kan användas med kameran i uv-huset. Men genom att hålla inne knappen för utskrift kommer man ändå åt alla funktioner. Det finns inget fäste för tilläggslinser på Canons uv-hus för S90 eller G11 men Ikelite har uv-hus för båda kameror med möjlighet att använda tilläggslinser. Till WP-DC34 (G11) finns en extern vidvinkellins från Fantasea. Till samtliga nämnda kameror från Canon har Ikelite hus. Observera att ingen av Canons kompakta kameror har blixtautomatik med manuellt inställd exponering.
Canon PowerShot S90 med uv-hus Ikelite 6242.90. Foto www.ikelite.com
Ricoh Caplio GX200 kommer som Sea & Sea 2G i paket med uv-huset GX-2G. Huset klarar hela 55 meters djup, har tillbehörssko, fäste för fiberoptisk styrning av blixt och en bajonettfattning för Sea & Sea vidvinkelkonverter. Huset har även en huv för bildskärmen. Kameran har alla inställningsmöjligheter man kan önska från full automatik till helt manuellt inklusive blixtautomatik vid manuell exponering. Detta är troligen den mest kompletta kombinationen kamera och hus på marknaden. Den som inte vill krångla med att köpa utrustning från olika tillverkare kan få allt från Sea & Sea.
Nikon Coolpix P6000 har alla inställningsmöjligheter inklusive blixtautomatik även vid manuell exponering. Det här är Nikons motsvarighet till Canon G11 och en riktigt bra kompakt kamera för den intresserade fotografen. UV-hus finns från Ikelite.
Panasonic Lumix DMC-LX3 är har alla inställningsmöjligheter, ljusstark optik och kanske den bästa bildkvaliteten av alla kompakta kameror just nu. Till den finns ett UV-hus från 10 Bar med utbytbar frontport.
Olympus var länge den ledande tillverkaren av kompakta kameror i kombination med egna uv-hus. Ingen annan tillverkare tog tekniken lika långt. Semiprofessionella kompakta kameror hade nästan försvunnit till förmån för billiga digitala spegelreflexkameror men är på väg tillbaka. Olympus och Panasonic presenterade hösten 2008 en ny öppen standard för att göra kompakta systemkameror utan optisk sökare och spegel. Det ger hopp om att det kommer lämpliga kameror för uv-foto med hög bildkvalitet. Panasonic DMC-G1 och DMC-GH1 är intressanta men det finns ännu finns inget uv-hus. Däremot kom det i början av november ett uv-hus från 10 Bar för Panasonic DMC-GF1. För Olympus E-P1 (och E-P2) har Athena Optics tagit fram ett uv-hus. Observera att E-P1 har lite långsam autofokus.
Begagnat är Canon Powershot A600 serien ett bra val. Olympus C-7070 med uv-huset PT-027 fortfarande bland de bästa kombinationer kompakt kamera/uv-hus som gjorts. Men de är svåra att hitta och kostar oftast mer begagnade än de gjorde som nya. Olympus C-8080 med uv-huset PT-023 har bättre optisk kvalitet än någon annan kompakt kamera men huset är extremt stort och det går inte att använda tilläggslinser. Observera att oftast gäller att ju äldre kamera desto långsammare autofokus.
Aktuella tips – systemkameror
Intressanta kameror är Canon EOS 500D och 50D, Nikon D300s och D90 samt Olympus E620. Till dessa kameror går det att få ta på uv-hus från ett flertal tillverkare. Det billigaste alternativet är Olympus E620 som med Olympus PT-E06 uv-hus, standardport, blixt och blixtarm kostar från 30000 kr. Ett annat alternativ är att välja uv-hus och blixtar från Ikelite till någon av nämnda kameror. Då får man ett prisvärt paket där allt funkar utan krångliga lösningar. Om priset inte är något hinder så kan man nog säga att Seacam är uv-fotoutrustningens motsvarighet till Rolls-Royce. Se längst ned på sidan för länkar till fler tillverkare av uv-hus.
Observera att endast Panasonic DMC-G1, DMC-GH1 och DMC GF-1 och några modeller av Sony Alpha har snabb autofokus med skärmsökare (liveview) men det finns endast uv-hus till DMC GF-1.
Här kan du läsa om vilken utrustning jag själv använder just nu.
Tilläggsoptik och filter
Vissa uv-hus kan utrustas med under vattnet avtagbar tilläggsoptik – så kallade våta linser. De är konstuerade så att de till en viss del korrigerar det brytningsfel som uppstår mellan luft och vatten. Linserna kan med speciella fästen sättas på blixtarmarna. På så sätt kan man på ett och samma dyk få med sig optik för både extrem vidvinkel och närbilder. Närbildslinserna förstorar något men framför allt förbättrar de närgränsen så att man kan zomma in och ändå fokusera riktigt nära kameran.
Färgfilter gör det möjligt att fotografera utan blixt och ändå återställa en del av färgerna. Se mer om detta i avsnitten Ljus och färger samt Kamerainställning.
Hus till Fujifilm F31fd med blixt, vidvinkel- och makrolinser samt armsystem från INON. Foto www.inon.co.jp
Blixt
Den interna blixten i en kompakt kamera räcker oftast för närbilder. Den bör inte sitta för nära linsen och inte vara av den svagaste sorten. En diffusor på uv-huset sprider ljuset bättre och minskar risken för reflexer från partiklar i vattnet men minskar också blixtens styrka.
I svenska vatten behövs blixt. Kamerahuset skymmer blixten något vilket gör att bildens högra kant är mörk. Trollhummer vid Väderöarna 2003-08-24. Canon PowerShot S45 med intern blixt.
Extern blixt monterad på en arm en bit bort från kameran minskar problemet med reflexer från partiklar. UV-hus för kompakta kameror saknar oftast kontakt för extern blixt men en blixt kan istället styras med ljussignaler i fiberoptik. En fiberoptisk kabel fästes framför kamerans interna blixt vilken maskas av med självhäftande svart plast eller en plastfilm som tar bort synligt ljus. Det går att styra flera blixtar på detta sätt. Frekvent användning av den interna blixten kan göra det varmt i uv-huset vilket kan leda till kondens. Se avsnittet “Skötsel och säkerhet” för hur detta problem kan undvikas.
TTL betyder “through the lens” och med det menas oftast automatisk blixtstyrning. Digitala kameror tänder en kort förblixt för att mäta hur mycket ljus som reflekteras tillbaka från motivet, beräknar hur länge huvudblixten ska vara tänd och tänder sedan huvudblixten. Detta sker under några mikrosekunder men ibland hinner mänskliga motiv blinka (men inte fiskar). Däremot kan en fisk hinna vända på sig. Nikons digitala blixtar och kameror använder ibland två förblixtar. En extern blixt måste därför även synkronisera med förblixtarna. Observera att vissa kameror inte tänder en förblixt i manuellt läge. Det gäller till exempel Canons kompakta digitalkameror. Mer om detta finns i avsnittet “Kamerainställning”.
UV-hus för spegelreflexkameror har kontakter för extern blixt. Olika fabrikat använder olika kontakter så det gäller att tänka sig för innan man väljer kamera och hus. Det finns adaptrar och ombyggnadssatser men det är billigare att välja rätt från början. S6 kontakten anses vara den pålitligaste. Den håller tätt under ett dyk även om skyddslocket lossnat. N5 (Nikonos) har två rörliga stift som kan kärva om den missköts. N5 är inte tät utan kabel eller skyddslock på. Ikelite och Olympus har kontakter som liknar N5 men utan rörliga stift. Det är inte bara kontakten som skall passa. Idag finns det ingen uv-blixt som förstår kamerans blixtprotokoll. Det behövs elektronik för att översätta signalen. Oftast kan sådan elektronik sättas i kamerans uv-hus men den kan också sitta mellan uv-huset och blixten eller i själva blixten. Några uv-hus tillåter att kamerans interna blixt är uppfälld och därmed kan en blixt styras fiberoptiskt. Nackdelen är förstås att kamerans batteri belastas och att uppladdningstiden till nästa blixt blir längre än med en elektriskt ansluten extern blixt.
En separat landblixt i ett uv-hus i plexiglas gör att det inte behövs någon extra elektronik för att kameran och blixten ska kunna kommunciera. Det går att använda korta slutartider trots kamerans normalt långa blixtsynktid. Detta kallas för FP-blixt. Om man vill ha en andra blixt kan den kopplas till landblixten som en fiberoptiskt styrd TTL-slav.
Ledtal är ett standardiserat mått på hur starkt en blixt lyser. Ledtalet är den bländare som behövs med motivet på en meters avstånd med kameran ställd på ISO 100 och blixten på full styrka. Ledtalet delat med avståndet i meter ger den bländare som passar. Ledtalet i vatten blir ungefär halverat eftersom vatten absorberar mycket mer ljus än luft. En blixt med ledtal 15 använd under vatten med motivet 2 meter bort kräver en bländare på runt f/3,5 (15/2/2). I USA anges ofta ledtalet i fot. En blixt som har ledtal 30 i fot har ledtal 9 i meter. Ledtalet och beräkningen av bländare är viktigt att förstå om man fotograferar helt manuellt och för att känna till en blixts begränsning.
Utlysningsvinkeln bör stämma överens med kamerans minsta brännvidd (hur mycket vidvinkel linsen har). En blixt som lyser brett får ett lägre ledtal än samma blixt som lyser smalt. En del blixtar följer automatiskt objektivets inställning. När man zoomat in kan en sådan blixt vara svårare att rikta rätt men fördelen är starkare ljus på den mindre ytan. De flesta UV-blixtar har välvd front för att de inte ska få minskad utlysningsvinkel i vatten.
Två blixtar bredvid varandra ger visserligen dubbelt så mycket ljus men dubbel ljusstyrka motsvarar bara ett bländarsteg. I praktiken användes två blixtar för att lätta upp skuggor, få en bredare ljusbild eller för att kunna belysa motivet även från sidan eller uppifrån med intressant resultat.
Uppladdningstiden mellan två blixtar ska vara så kort som möjligt. Det kan ta allt mellan 1 och 6 sekunder. Batterier av typen NiMH eller litium-jon ger kortast uppladdningstid. Vid fiberoptisk styrning av en extern blixt avgör även uppladdningstiden hos kamerans interna blixt hur snabbt den externa blixten kan utlösas igen.
Blixt
Inon D-2000
Sea & Sea YS-110α
Olympus FL50
Ledtal i luft
20
22
28 - 50 (1)
Utlysningsvinkel (grader)
100 x 100
105 x 105 (7)
61 x 78 - 21 x 28
Utlysningsvinkel i luft motsvarande brännvidd (mm)
18
24 - 85
Batterier
4 st AA (4)
4 st AA (4)
4 st AA (4)
Antal blixtar (2)
400/520
230/330
150
Återladdningstid från full blixturladdning (s) (2)
2,3/1,8
2,5/1,9
6
Färgtemperatur (K)
5500
5600
5500
Synkronisering
Fiberoptisk
Fiberoptiskt eller Nikonoskabel (5)
Kabel
Undervattenshus
Integrerat
Integrerat
10Bar FL-50 (6)
Dykdjup (m)
90
60
60
Vikt på land (g)
525
700
830
Vikt i vatten (g)
53
10
Neutral
Mått h x b x d (mm)
122 x 100 x 100
88 x 115 x 150
210 x 150 x 110
Kommentar
Fokusbelysning, förblixt, S-TTL, slav och manuell (3).
Fokusbelysning, förblixt, S-TTL, slav och manuell (3).
1. Blixten zoomar med objektivet.
2. Med alkaliska respektive laddningsbara NiMH batterier. Batteriernas kapacitet minskar vid kyla.
3. Fungerar med i stort sett alla kompakta kameror på marknaden.
4. Klarar alla på marknaden förekommande batterier utom magnesiumbatterier.
5. Med Nikonoskabel får man TTL med analoga kameror som använder Nikonos blixtprotokoll.
6. Finns även till blixtar från Nikon och Canon.
7. Med diffusor.
INON D-2000 är en fiberoptiskt styrd blixt som ger TTL (full blixtautomatik styrd av kameran) genom att den exakt härmar kamerans interna blixt. Lampan gör det lättare att rikta blixten och släcks automatiskt när blixten utlöses. Blixten fungerar med nästan alla kompakta digitalkameror. D-2000s har gjorts lite billigare genom att man tagit bort lampan och extern automatik. INON Z-240 är något starkare och har även en elektrisk Nikonoskontakt. Med i kamerahuset inbyggd konvertering fungerar den även med Nikons digitala systemkameror. De nyare varianterna av INONs blixtar heter typ 3. De har en LED-lampa och klarar två förblixtar vilket Nikons iTTL system kräver. Sea & Sea YS-110α fungerar på samma sätt som INON Z-240.
Inon D-2000 kan användas med de flesta kompakta digitalkameror och har inställningar man kan önska.
Blixtarmar finns att köpa från en mängd olika tillverkare och det kan vara svårt att välja. Kularmar är stabila och utbyggbara men kan kännas krångliga att ställa in. Flexarmar är ostabila ovan ytan men mycket enkla att rikta under ytan. En basplatta med handtag på var sida ger stabilitet oavsett vilken typ av arm som kopplas på. Sea & Sea Sea arm light double är lätt och kompakt och passar för mindre uv-hus. Fisheye Dual Flex Video Tray har ställbar bredd. INONs armsystem är bra men observera att det måste finnas en basplatta för just din kamera. ULCS har alla delar man kan önska sig.
Fokusbelysning
Hjälpbelysning gör att autofokusen fungerar bättre. Lampan ska inte ha för smal och stark ljusstråle då den i vissa fall riskerar att synas i bild. En smal ljusstråle gör också lampan svårare att rikta. Enklast är att ha lampan på kamerahuset och ha ett fäste som enbart går att vinkla uppåt och nedåt. Då kommer ljuset oftast att hamna på rätt ställe. Få uv-hus för kompakta kameror har fästen men om endast en blixt används så kan fokusbelysningen fästas i en andra blixtarm. Det kan också vara lösningen för att inte frontporten skall komma i vägen för ljuset vid makrofotografering eller vid fotografering med långa frontportar. Med två blixtar går det att fästa belysningen i blixtarmarna eller basplattans handtag med speciella hållare. Steglös ljusstyrka är bra för att undvika att skrämma skygga djur och spara på lampans batterier.
LED-lampor ger ett blåvitt ljus, har lång brinntid och blir inte varma. Nyare LED-lampor har högeffekt-LED som ger starkare ljus men blir varma. LED-lampor är hållbara och batterierna räcker längre än för andra lampor. Högeffekts-LED utan reflektorer är bredstrålande och passar även för videofilmning. Med reflektorer blir ljusstrålen smalare. LED-lampor för fokusbelysning kan vara ganska små.
Halogenlampor har ett gulaktigt ljus. Det går ofta att byta ut reflektorn och på så sätt få olika utlysningsvinkel. Vissa kan utrustas med blåfärgade filter för att få önskad färgtemperatur för videofilmning. Lamporna blir varma och ska därför inte användas på land. Brinntiden kan vara under en timme så det kan behövas en extra lampa för nattdyk.
Vanliga dyklampor är oftast för smalstrålande och starka eller för stora för att fungera bra som fokusbelysning.
Omfattande tester och information om olika kameror finns hos Digital Photograpy Review. Digideep har massor av information om vilka uv-hus som finns att få tag på. Kanske finns det ett till just din kamera. Wet Accessories har en bra genomgång av vad man bör tänka på vid val av kamera. Man kan också hitta mycket information i diskussionsforum på foto- och dyksidor på webben.
Kamerautrustning kan köpas på postorder via internet. Kolla priser hos Pricerunner. Dustin är ofta billiga och levererar snabbt. Scandinavian Photo och Cyberphoto har ett stort sortiment och kunnig personal. Wet Accessories finns i Sverige och är kunniga på uv-foto. Cameras Underwater eller Unterwasserkamera har allt man kan behöva för uv-foto. De finns i England respektive Österrike vilket gör att man slipper problem med tullavgifter och moms. Mike-Dive kan tillverka en del specialutrustning. Tyska Technik Direkt är ofta billigast men du får räkna med engelsk eller tysk manual. Om något går sönder kan man tvingas skicka iväg grejerna på garantireparationer utanför Sverige.
Japan Direct kan leverera utrustning som är svår att få tag på utanför Japan. Vid köp utanför EU så måste man lägga till moms och tull. Tullen på kamerautrustning är oftast runt 6%. Dessutom tillkommer en speditionsavgift på mellan 63 och 100 kr. Exakta uppgifter på avgifterna finns hos Tullverket. Här finns också hjälp för att beräkna totalpriset.