Resedagbok från Sudan 2003

2003-10-09 Preserver Reef

Idag startade vi tidigt för vi har tre timmars gångtid till Preserver Reef. Som vanligt fick vi sällskap av delfiner på vägen ut från revet. Preserver Reef visade sig vara en riktigt fin korallträdgård med sandiga partier och raviner. Den bästa dykningen var grundare än 12 meter så vi låg i länge. Jag försökte hitta Gobi med räka men det var inte många som fanns på grunt vatten. Första dyket gjorde jag en liten utflykt på egen hand för att få en överblick. Efter en stund hittade jag en sandig ravin på 14 meters djup. Där lade jag mig tillrätta så att strömmen inte förde min lukt till Gobin och så att jag inte skuggade solen. Vilken parkamrat som helst hade fått spader på mig för jag låg kvar i 20 minuter! Mot slutet av dyket fick jag tyvärr imma på linsen men testade i alla fall att göra ett panorama under vattnet. Det visade sig gå riktigt bra utan stativ.

Rosie lyckades hitta en bra ankringsplats bara 30 meter från där vi dök så vi kan stanna här i natt. Rosie skulle följa med och slängde i sitt dykpaket för att ta på det i vattnet. Problemet var bara att det mitt framför mina ögon sjönk. Det såg djupt ut under båten men Per och jag gick ned för att försöka rädda utrustningen. Den låg på bara 28 meter så det var inga problem att fylla västen och skicka upp paketet. Det for upp under en kaskad av bubblor när luften i västen expanderade. Vi simmade mot ankarkättingen och hittade på köpet en stor Gorgonia bara 5 meter från ankarkättingen. Båtens skrov syntes vid ytan så detta var det perfekta stället för att ta en vidvinkelbild med en dykare mellan båt och botten. Sedan gick vi grundare upp till korallträdgården. Jag försökte få hyggliga filmsnuttar av Anemonefish. Jag tog också två panoraman med Rosie med i det ena. De andra hade fotograferat en av de få nakensnäckor vi hittat under resan. När platsen var ledig så hade jag bra 20 bar kvar. Nakensnäckan låg på bara 6 meters djup så jag for dit som stålmannnen med utsträckta armar. Jag petade upp nakensnäckan på en sten och brände av 6 st bilder i olika vinklar. Alla blev skarpa. Sedan simmade jag upp till en korall på 3 meters djup och gjorde i stort sett slut på luften under säkerhetsstoppet.

Rosie Framton vid Preserver Reef

Per och Michel bokade in mig som modell för morgondagens första dyk för att ta en bild av Gorgonian, mig och båten. Fem av oss satsade på ett nattdyk i korallträdgården. Det var jättevackert men jag fick avbryta efter drygt 20 minuter för batterierna i dyklampan jag lånat var på upphällningen. Jag fick nytta av blinkfyren jag har på västen för jag hade ingen lust att simma till Connda Vennessa över öppet vatten i mörker. I och för sig var det inte så mörkt för vi har fullmåne. Hur som helst så kom Motasim och hämtade mig med gummibåten. Väl i båten strulade det till sig när han räckte mig min kamera. Jag hade fortfarande fenorna på och ramlade raklång framåt. Dumt nog släppte jag inte kameran utan slog i med armbågarna och underkäken. Det gick trots allt bra men det fattas en liten flisa i min ena framtand... Och tur var väl det för jag kunde lika gärna bitit av mig tungan eller slagit ut en massa tänder.

Kvällen avslutades med ännu en sudanesisk brakmiddag. Vi fick nyfångad fisk från revet vi dykt på. Det var helstekt Coral Cod/Grouper och friterad Bluefin Trevally. Till det drack vi vin. Jag var jättetrött och smet i säng tidigt. Innan jag lade mig försökte jag ringa hem på båtens satelittelefon. Jag kom bara fram till min egen telefonsvarare men fick i alla fall sagt det jag ville.

2003-10-10 Sista dykdagen

Idag startade vi tidigt med ett morgondyk redan klockan 7.30. Jag fick instruktioner av Per och Michel. Vi började med mig liggande i ytan och Per 10 meter ned för att han skulle fotografera in mig på bilder som hade någon korall i ena hörnet. Det var ganska stark ström så vi drev iväg 50 meter. Det gick att simma tillbaka men var lite jobbigt. Michel hoppade i och vi gick ned till Gorgonian vi sett igår. Jag stannade 10 meter ovanför och hängde i ankarkättingen i väntan på att Michel skulle ta sig fram. Han hade lite jobbigare än jag då han släpade på en stor kamera och två blixtar. Sedan tog Per över. Det hela tog 20 minuter och innan jag hade kämpat mig in till revet igen så hade jag gjort av med 150 bar. Till saken hör att jag har en 15 liters flaska... Väl på revet tyckte jag att det var lite svårt att hålla mig nere. Då upptäckte jag att jag hoppat i utan viktbälte. Strömmen, en tung lampa och en blyvikt i ena fickan gjorde att jag kom ned utan att märka att något saknades. Hur som helst hade jag för lite luft kvar för att fortsätta. Jag hängde i en korall en stund och gick sedan upp.

När alla kommit upp styrde Rosie båten mot Hindi Gidir igen. Jag bestämde mig för att jag dykt färdigt. Jag vill ha en extra marginal innan vi flyger för det är inte säkert att Sudan Airways håller kabintrycket ordentligt. Vi har nyss ätit lunch och tvättat en kollektiv omgång. All dykutrustning är ordentligt sköljd och hänger på tork. De flesta har redan börjat packa. Man skulle kunna tro att vi ska flyga redan idag. Connda Vennessa går in till Port Sudan ikväll för Rosie behöver förbereda för nästa grupp och vi kan ändå inte dyka mer. Nästa resa går norrut till den stora viken där valhajarna och mantorna håller till. Det är fullmåne och korallerna blommar. Suck... Jag skulle inte ha något emot att stanna om jag kunde. Och det är inte lite sagt med tanke på att det är 34° varmt och 80% luftfuktighet. Svetten pärlar sig på hela min kropp så jag får torka av mig med en handduk emellanåt.

Vår kapten Rosie Framton

När vi närmade oss Port Sudan hade Rosie en överraskning åt oss. Hon bjöd oss alla på middag på Hilton Hotell som ligger bra några hundra meter från där Connda Vennesa lägger till. Det kändes lite som att komma till en annan planet. Vi åt en delikat buffé. Jag började med en tomatsoppa och fortsatte med olika sallader och nybakat bröd. Varmrätterna var lite av varje. Allt var oerhört fräscht och läckert. Jag lyckades till och med pressa ned lite dessert och en kopp cappucino.

Sömnen blev tyvärr dålig. Dels har jag tagit malariatabletten idag och så körde det rejält i magen. Jag var ute på dass fem gånger i både stora och små ärenden.

2003-10-11 Port Sudan

Efter att vi packat våra grejer så tog Motasim med oss ut på en tur till centrala Port Sudan. Det var inte långt men vi blev i alla fall körda i den lokala varianten av Tuk-Tuk. Här kallar de det för Rikshaw. De körde betydligt lugnare än i Bangkok. Här är förstås fattigt men betydligt bättre än när Kent och Birgitta var här senast. Utbudet av varor liknar det i Thailand och Malaysia men här är det smutsigare. Det finns människor som tigger men i den här kulturen är man inte påstridig. Vi gick igenom fiskmarknaden. Det var nästan obeskrivligt äckligt. Matmarknaden i Kota Bahru i Malaysia var som en kliniskt ren delikatessaffär i jämförelse. Jag lät bli att ta några bilder för det kändes helt fel att ta fram kameran. Det var tur att vi hade Motasim med oss för många trodde nog att vi var amerikaner och de är inte populära här.

Takfönstret i foajéen på Hotel Hilton

Efter besöket i staden utnyttjade vi överraskning nummer två. Rosie hade bokat ett dagrum åt oss på Hilton. De städar båten och gör en del underhållsarbeten så det hade inte varit så roligt att vara ombord. Hotellet har luftkonditionering och swimmingpool. I kontrasten mellan staden så kände vi oss som ufon igen. Just nu försöker jag åstadkomma en internetuppkoppling. Det visade sig inte vara så lätt eftersom de är uppkopplade med modem och tydligen inte har något ethernet-nätverk. Och jag har ju inte något internationellt modemabonnemang.

Vi ska äta lunch klockan 13 och vara på båten klockan 14 om vi inte hör annat från Rosie. Sudan Airways brukar vara sena så troligen åker vi först till flygplatsen kl 17. Flygplatsen är visserligen ganska nybyggd men jag väntar hellre här än ute i värmen.

Koderna för att koppla upp sig var så enkla att det var löjligt. Tyvärr gick det inte med högsta modemfart. Jag provade att ladda upp filmen med hajarna men något blev fel med överföringen när jag kommit halvvägs så det får vänta. Jag fick i alla fall iväg all e-post och kunde läsa lite korta nyheter på Expressens sida. Att läsa Aftonbladet med alla annonser var inte att tänka på.

Efter en dryg timme i hotellets "Bussinesscenter" återförenades jag med de andra för lunch och sedan badade vi i poolen. De andra hade redan badat på förmiddagen men jag hade det skönt inne i det luftkonditionerade hotellet. Vid femtiden gick vi tillbaka till båten, betalde våra drycker, gav besättningen dricks och tog adjö. Besättningen verkade rätt nöjda med oss. Vi hade inte behövt någon underhållning som de flesta passagerare brukar vilja ha. Dock hade några alltid gjort nattdyk utom en kväll. Men så fick de också totalt 480 US Dollar att dela på vilket är en smärre förmögenhet här. Ali såg vi inte till för han hade fått en allvarlig infektion på sidan av örat. Han låg på hotellet och väntade på att Port Sudans ende öron-näsa-hals doktor ska få tid att titta till honom. Just nu sitter vi och svettas på flygplatsen. Ins Allah (om gud vill) så går planet klockan 21.

Till del 5